Annons
Så är läget med de kontroversiella vargflyttarna
Regeringen har aviserat att vargstammen ska pressas ned till 170 individer. Det kommer att kräva vargflyttar och i nuläget finns många frågetecken kring hur det ska gå till. Det behövs en lagändring och sannolik miljonbelopp i extra resurser till Naturvårdsverket och länsstyrelserna. Och sedan börjar det mödosamma arbetet med att få markägare, jägare och andra drabbade att godkänna utsättning av varg i deras område.
En brännhet fråga är om det är aktuellt att flytta varg till alla län i den södra halvan av landet.
Naturvårdsverkets tjänstemän, bland annat Baharan Kazemi, handläggare på viltförvaltningsenheten, kommer att ha en nyckelroll. Men ännu svävar både hon och tjänstemän på länsstyrelserna i ovisshet. Regeringen har ännu inte delat ut något uppdrag om vargflytt.
Men med stor sannolik måste vargar flyttas om regeringen ska nå sitt mål på 170 vargar.
Frågor till Kullgren
Landsbygdsminister Peter Kullgren skriver via sin pressekreterare att regeringens avsikt är att meddela EU sänkt referensvärde för varg under 2025.
Jaktjournalen frågar Kullgren hur han ser på möjligheterna att EU godkänner en sänkning av vargstammen.
"Det fanns bedömare som hävdade att regeringen aldrig skulle lyckas påverka EU till att driva igenom en sänkning av vargens skyddsstatus i Bernkonventionen, men nu har det blivit EU:s ståndpunkt. Regeringens bedömning är att det finns ett vetenskapligt underlag för att referensvärdet kan vara 170 men att det förutsätter ett antal åtgärder", svarar Peter Kullgren via mejl.
Jaktjournalen frågar vad det är för åtgärder och Kullgren svarar att Naturvårdsverkets bedömning är att 270 vargar är möjligt att nå med "åtgärder" och 170 vargar med "ytterligare åtgärder".
Kullgren konstaterar också att vargstammens ökat sin utbredning sedan 2019 då referensvärdet på 300 vargar fastslogs.
Annons
"Förvaltningsåtgärder"
"Under de senaste 17 åren (2006–2023) har totalt 7 individer med östligt ursprung invandrat och förökat sig i den skandinaviska populationen. Det ger en genomsnittlig effektiv invandringstakt på 0,4 individer per år eller 4 individer per 10 år. Det går att jämföra med Naturvårdsverkets analys som innebär att i genomsnitt 2–3 invandrade individer med östligt ursprung ska etablera sig i populationen varje tioårsperiod för att referensvärdet ska kunna vara i intervallet 170–270 individer. Regeringen baserar sin bedömning på det vetenskapliga underlaget från Naturvårdsverket, och avser att vidta de särskilda förvaltningsåtgärder som ett lägre referensvärde förutsätter", står det i mejlet från Peter Kullgrens pressekreterare.
Lagändring och pengar
Enligt bedömare som Jaktjournalen talat med kommer det att krävas vargflyttar. Första steget för regeringen måste då bli att ge Naturvårdsverket i uppdrag att verkställa flyttarna. Något sådant uppdrag har Naturvårdsverket inte fått.
Det krävs också en lagändring.
- Ska man förvaltningsmärka varg för flytt, så anser inte juristerna att det finns stöd för det i lagstiftningen nu. Det är möjligt för forskningsmärkning men inte förvaltningsmärkning. Naturvårdsverket har i en hemställan till regeringen 2021 begärt att förvaltningsmärkning ska bli möjlig, säger Baharan Kazemi.
GPS-märkningen är ett absolut villkor om vargar ska kunna flytta snabbt. De måste kunna följas så att myndigheterna ser att de inte är reabiessmittade.
- Vi måste kunna följa dem i sex månader, säger Baharan Kazemi.
Ett annat problem är pengar.
- Just nu, med alla nedskärningarna, är det inga länsstyrelser som känner att de har budgetar för allt extraarbete som ingår i att flytta varg.
Annons
Extraarbete
Vad är det för extraarbete?
- Det finns en lång lista med detaljer. Åtgärden ska kommuniceras och förankras i de områden dit det kan bli aktuellt att flytta varg och områden omkring utsläppsplatsen dit vargen riskerar kan vandra. Det kan behövas extra åtgärder till förebyggande åtgärder och extra bevakning, svarar Baharan Kazemi.
Men hon tillägger också att tanken med snabba flyttar, där vargarna inte sjukdomsövervakas i renskötselområdet, kommer att spara pengar. Det är dyrt för samhället att sätta in åtgärder som skyddar renhjordarna och ersätter renägarnas förluster.
Men det går åt fältpersonal som utför spårning, sövning och flytt.
- Det behövs helikopter, transport och burar och personer som ska göra jobbet. Sedan behövs det personal som bevakar vargen när den flyttats - och det kan behövas extra kommunikation, menar Baharan Kazemi.
Vem "förankrar"?
Vems uppgift blir det att förankra vargflytt hos människor som ska ta emot vargarna?
- Det blir främst länsstyrelserna, men även tillsammans med oss på Naturvårdsverket. Det behöver informeras och förklaras både regionalt och på nationell nivå.
Hur ska själva förankringsprocessen gå till?
- Det blir mycket kommunikation och information.
Åka runt och knacka dörr eller kalla till möten, eller vad blir det frågan om?
- Jag kan inte svara i detalj på hur varje länsstyrelse kommer att jobba med det, svarar Baharan Kazemi.
Vilka län?
2021 fick länsstyrelserna i Västmanland, Dalarna, Stockholm, Södermanland, Uppsala, Örebro, Östergötland och Västra Götaland i uppdrag att peka ut platser där det är lämpligt att sätta ut flyttvargar.
Ingen länsstyrelse ville peka ut något område, bland annat eftersom frågan om kompensationsåtgärder för drabbade människor inte fanns beslutade.
- Det är flera aspekter som måste beaktas: Hur vargtätt är det? Hur tamdjurstätt? Och så ska området vara lämpligt för vargarna, som ska ha en chans att stanna utan att orsaka för stora problem, säger Baharan Kazemi.
Vad menar du med "lämpligt"?
- Jag menar det rent biologiska, att det ska vara naturområden med byten som passar varg. Det finns mänskliga komplikationer också som påverkar, svarar Baharan Kazemi.
Då är frågan om det nu kommer att landa flygplan i till exempel Skåne med vargar som sövts i renskötselområdet och ska släppas ut.
Är det aktuellt med vargflytt till alla län som har varg?
- Jag har ingen aning. Det är något vi förväntar oss står i uppdraget - om vi får ett uppdrag att flytta varg, säger Baharan Kazemi.
Annons
Konfliktfylld fråga
Kanske vill regeringen att flyttvargarna ska sättas ut så långt ifrån renskötselområdet som möjligt. Då passar inte Dalarna och Gävleborg.
Kanske vill regeringen ha flyttvargarna långt söderut, så att det är stor chans att de blir kvar i den svenska vargzonen. Det vet vi inte idag.
En annan konfliktfylld fråga är till vilka markområden vargarna ska flyttas. Det krävs tillstånd från markägare och jakträttsinnehavare.
- Är det statlig mark och jakträtten inte är upplåten, så behövs inget tillstånd, säger Baharan Kazemi.
Behövs det tillstånd från markägare och jakträttsinnehavare på angränsande marker?
- Det har jag svårt att tro. Men det kommer att behövas kommunikation till angränsande områden.
En flytt av en hanvarg från Norrbotten till södra Dalarna 2011 fick skarp kritik från jägare på grannmarken till den privata mark där markägaren gav tillstånd till utsättning av vargen.
Hur stor mark krävs?
Var går gränsen för hur liten mark som kan bli aktuell för utsättning av flyttvarg?
- Det vet jag inte. Det finns ingen juridisk begränsning, så skulle man vilja kunde man släppa ut den på en liten plätt. Men målet är att sådana åtgärder inte ska behöva tas till, utan att alla ska vara med på tåget. Det som varit knepigt vid en del flyttar är att det har varit bråttom att få bort vargar som ställt till problem i renskötselområdet. Det har varit pågående problem och kostnader som gjorde att man tvingats till nödlösningar, svarar Baharan Kazemi.
Vargen som flyttades till södra Dalarna var en så kallade F1:a, alltså avkomma till invandrad varg. Baharan Kazemi utgår från att det bara är F0:or, alltså invandrade vargar som ska flyttas om regeringen beslutar om nya flyttar.
Vargar från Finland?
Pågår det några förhandlingar med Finland om att hämta vargar därifrån?
- Nej, det fungerade inte, enligt de finska myndigheterna. Och i uppdraget om flytt av vargar som vi fick 2021 sades det uttryckligen att det var flytt av vargar inom Sverige som skulle utredas. Det ska till att det inte funkar inom Sverige, för att vi ska gå ett steg längre, säger Baharan Kazemi.
Så kallat "mjuka släpp", alltså att vargar sätts i stora acklimatiseringshägn på utsläppsplatserna, har tidigare förekommit som förslag. Men det är inte aktuellt nu, enligt Baharan Kazemi.
- Bland annat har Jordbruksverket uttalat att det inte anses lämpligt av djurskyddsskäl. Att ha en varg inhägnad i ett visst område kan innebära att det inträffar händelser som skapar mindre acceptans. Även om "soft release" kan öka chanserna för att vargen blir kvar på platsen, så är det många andra saker som talar emot metoden. Därför har inte det diskuterats som ett alternativ, säger Baharan Kazemi.
