Om jag får välja är det betydligt bättre om djuren relativt snabbt efter ett skott. Foto: Mikael Grennard

Lider svenska jägaren av restviktsneuros eller…?

Vi har nog alla suttit i den där jaktstugan eller vad det nu är, när kalibrar och kulor kommit på tal. Ni vet, helt plötsligt är alla experter och vet exakt vad som biter bäst på älgar, vildsvin och björnar. I bland kanske med en rätt ringa erfarenhet?

Själv är jag tämligen ointresserad av djuplodande ammunitionsvetenskap. Jag vill bara ha ett hum om hur ammunition fungerar, och framförallt, VAD som fungerar. En sak verkar dock säker och det är att kulans restvikt är något som verkar ligga alla varmt om hjärtat. Jag kan förstå varför. Man talar penetration och att kulan ska gå ut på andra sidan för att det ska lämnas så mycket blod som möjligt i spåret. Dessutom har man nog historiskt varit rädd för det som brukar benämnas köttförstöring. Men kanske är detta rätt ointressant om man börjar resonera kring skottplacering. Framförallt om man lägger till det faktum att en del vilt dessutom går förlorat beroende på ”onödigt” hårda kulor.

Läs vidare med +Plus

Är du redan prenumerant? Logga in

  • ✔️ Var med i alla tävlingar!
  • ✔️ Tillgång till alla artiklar
  • ✔️ Jaktjournalen e-tidning
  • ✔️ Fri tillgång till digitala arkivet

JUST NU!

Prova gratis och få vapenförsäkring

0:- /mån

Första 3 månaderna, därefter 39 kr/mån
(Vapenförsäkring registreras efter köp och gäller i 6 månader om prenumerationen förblir aktiv)

Prenumerera