JK riktar skarp kritik mot Gävlepolisen

Det var hösten 2010 som Färilabon sköt en björn men rapporterade den fällda björnen först dagen efter till länsstyrelsen. Eftersom detta stred mot villkoren för licensjakten anmäldes mannen för brott mot jaktlagen. Polismyndigheten i Gävleborgs län beslutade att omhänderta mannens vapen eftersom han var misstänkt för jaktbrott. När poliserna hämtade vapnen uppmärksammade de brister i vapenhanteringen. Jaktjournalen har tidigare intervjuat jägaren som då berättade att ett vapen låg framme vid den aktuella tidpunkten. Något som den rättsliga prövningen sedemera visade inte alls motiverade ett omhändertagande. Under processen har Färlilabon företrätts av Bernt Lindqvist, före detta förbundsjurist för Jägarnas riksförbund. – Polismyndigheten i Gävleborgs län har agerat fullständigt orimligt. Det måste som jag ser det vara tjänstefel när man inte handlägger ärenden och svarar på skrivelser, säger Bernt Lindqvist. Mannen friades från misstanke om jaktbrott både i Tingsrätt och Hovrätt, men Polismyndigheten vägrade lämna tillbaka mannens vapen. Först i juli 2013 efter en överklagan till Förvaltningsrätten som bifölls kunde mannen få tillbaka sina vapen. Då hade han varit utan dem i närmare tre år. Färila bon begärde av Justitiekanslern att bli ersatt med 73 744 kronor, vilket motsvarar ekonomisk kompensation för uteblivna inkomster från jakt, kostnader för outnyttjade jaktarrenden, förlust av livskvalitet samt utgifter för jakthundar. Färilabon har i sitt skadeståndskrav hänvisat till Europakonventionen. Justitiekanslern skriver i sitt beslut att Förvaltningsrättens redan i sin första prövning av omhändertagande 2011 skulle ha upphävt omhändertagandet om de fått rätt information om utredningen. De gjorde med andra ord sin prövning på ofullständigt underlag. Justitiekanslern menar vidare att Polismyndighetens handläggningstid varit allt för långdragen. Ärenden av den här typen ska handläggas skyndsamt. Polismyndigheten ska nu betala Färilabon sammanlagt 32 000 kronor som kompensation för kränkning och ekonomisk skada. Justiekanslern menar att myndigheten brustit i sin handläggning och skriver att det måste krävas ”