Efter åratal av utredningar och förhandlingar har Livsmedelsverket slutligen givit grönt ljus: Från och med den 4 november får jägare med rätt utbildning sälja vildsvinskött direkt till butiker och restauranger. Möjligheten att avyttra mindre mängder till privatpersoner kvarstår. 

På pappret låter detta som ett stort genombrott för jaktsverige och en seger för dem som länge drivit frågan. Men när man skrapar på ytan dyker det också upp flera frågetecken.

1. För att få sälja vildsvinskött måste jägarna, utöver en viltundersökarutbildning, gå en kompletterande vildsvinsutbildning. Utbildningen, som inte är färdig, kommer att vara digital. I mångt och mycket kommer den handla om sjukdomar som man aldrig skulle kunna upptäcka vid slaktbänken. Vad är då meningen? Visst är det bra med kunskap och utbildningar, men vilka användbara lärdomar får man med sig efter en sådan kompletterande utbildning? Borde inte viltundersökarutbildningen vara så heltäckande att den också tar upp de nödvändiga aspekterna kring ett av landets mest betydande vilt? Ännu en utbildning innebär ännu mer krångel.

2. En jägare som vill sälja vildsvin måste enligt de nya reglerna anmäla sig till länsstyrelsen. Då får hen ett individuellt nummer i det s k Vildsvinsjägarregistret. Numret är till för att möjliggöra spårbarhet på vildsvinsköttet, men också en detaljerad procedur kring trikin- och cesiumtester. Det är förstås helt logiskt med tanke på de eventuella hälsoriskerna, men är verkligen denna extra exercis nödvändig? Trikiner testar vi ju för sedan länge – ingen som vet vad de kan åstadkomma fuskar med det - och i de områden där cesium är en risk torde jägarna resonera likadant.

Vad är nytt?

En av de redovisade ”möjligheterna” i paketet är att jägaren får sälja 25 stycken icke avhudade vildsvin till restauranger och offentliga kök. Det är också detta som Jägareförbundet och LRF lyfter fram som en fördel, inte minst i pressutskick och i dialog med media. Den klentrogne måste dock fråga sig: Hur många restauranger eller offentliga kök har tillgång till ett avhudningsrum? Vi som levererar får nämligen till dessa köpare bara leverera vildsvin med ”pyjamasen på”.

Sanningen är att de restauranger, butiker eller offentliga kök som har tillgång till ett eget avhudningsrum kan räknas på ena handens fingrar. Kvar står då möjligheten att avyttra till privatpersoner. Reformen innebär med andra ord en obetydlig förändring i förhållande till dagens regler. Men kraven blir desto fler.

Jägareförbundet och LRF har kämpat sedan 2017 för att skapa fler möjligheter att avyttra vildsvinskött. Gott så. Det är uppenbart att viljan att få detta fina kött på fler tallrikar finns. Men vad har vi egentligen fått, utöver möjligheten att ge kött till kompisarna?

Det bidde inte riktigt en vante.

Så vad blev det?

Vi tycks alla vara överens om att vildsvinskött, levererat av landets kunniga jägare, borde få ta lite större plats i livsmedelskedjan. Om vildsvinet också skall bli accepterat som ett vilt värt att respektera och förvalta, måste avsättningen av köttet bli enklare och ta större plats i kedjan. Utan konsumtion, ingen avsättning. Men för att detta skall bli verklighet krävs ett tydligt och lättfattligt regelverk – inte en ännu högre tröskel av utbildningskrav, provtagningar och formulär. Är vi verkligen på väg att få en smidigare process för att få ut köttet till konsumenterna?

Den fråga som vi alla, både jägare och bönder, slutligen måste ställa oss blir oundvikligen:

Var tar vildsvinen vägen om reglerna för köttets väg till konsumenten är för krångliga för att skapa en önskad efterfrågan?

Redan idag passerar uppskattningsvis 70 000 vilt genom våra vilthanteringsanläggningar, men vi fäller desto mer: ca 4-500 000 vilt. Var tar de vägen? Exemplet visar nog tyvärr att mycket kött, utöver det vi själva äter, ges bort eller säljs i en grå- eller svartzon. Med de nya och krångligare reglerna lär inte den zonen bli mindre.

Att förenkla rutinerna längs vildsvinsköttets väg till grytan tog sju år av arbete, möten och remisser. Kvar bidde - en tumme.

Thomas Ekberg, ordförande
Föreningen Sveriges Jägare

Plus

Charkuterier tar inte emot viltkött för privat bruk

Jägare som kommer med viltkött till charkuterier för att få korvar gjorda, eller köttet rökt, för privat bruk måste vända i dörren. Charkuterierna hänvisar till skärpta regler från Livsmedelsverket. Men enligt statsinspektören på Livsmedelsverket handlar det om den livsmedelslagstiftning som redan finns sedan tidigare.

Plus

Nu är vildsvinsregistret öppet

Från och med i dag kan jägare registrera sig i vildsvinsjägarregistret. Att vara registrerad i registret är ett krav för den som vill sälja kött direkt till privatpersoner.