Oavsett anledning så deltar alla jägare i jakten på lika villkor. Vi följer samma lagar och vi strävar efter samma mål, att på ett etiskt korrekt sätt helt utan prestige utföra en säker och bra jakt och på det sättet önska jaktlycka. Att vara en bra jägare har ingenting med vilket kön man har. Män och kvinnor deltar på lika premisser. Det handlar heller inte om utseende eller bekräftelse och det har verkligen ingenting med en fotograferad kvinnorumpa eller ett par plutande läppar att göra. Varför är då det här ett allt mer förekommande fenomen på sociala medier bland den kvinnliga jägarkåren? Publicerar man sådana här bilder offentligt för att få bekräftelse och för att accepteras eller helt enkelt bara för att man har en jägarexamen och kan? Det har bevisligen ingenting med jakt att göra… Så länge man själv inte vill vara den som faktiskt blir jagad. Mina tankar började snurra för ganska så länge sen då jag fick se en kvinnlig jägare på Facebook som publicerat foton på sig själv där hon på ett oerhört vågat sätt poserar i sexiga underkläder med ett fruktansvärt vackert hagelgevär i famnen. Jag blev både förundrad, chockerad och förbannad på en och samma gång och jag funderade länge innan jag insåg att jag faktiskt inte kunde vara tyst längre… Jag tog en bild (ironiskt nog en selfie)som jag tillsammans med en text publicerade på min Instagram för att sedan dela vidare till min Facebook-sida. Det var ett inlägg där jag frågade mina vänner och följare om det inte gått lite för långt när kvinnokroppen mer frekvent börjat användas som ett billigt knep för både företagare och den private jägaren att profilera sig? Att på så vis också få en ökad bekräftelse inom jakten. Ett inlägg där jag undrade om det inte är precis helt tokfel när vi dagligen matas med önskningar, tjat, påpekanden osv. att kvinnan faktiskt kan, borde och ska vara med och jaga på lika villkor som mannen. Att det inte spelar någon som helst roll att vi inte har samma kön, eftersom jakt lyckligtvis inte handlar om snippor och snoppar. För att i sekunden senare få nöjet att se någon göra precis tvärtom! Förvånande nog så gav inte alla mitt inlägg bara ett kort ögonkast, tittade på bilden och därefter scrollade vidare i sitt flöde. Tvärtom tog sig många tiden till att faktiskt läsa vad jag skrivit och reagerade på ämnet och tyckte som jag! Kvinnan och hennes kropp har, sedan länge, använts som marknadsföring inom alla möjliga olika slags områden där den i sin naturligaste form egentligen inte hör hemma. Den används på det sättet enbart för att enkelt väcka uppmärksamhet. Få folk att reagera, till en början kanske ogilla, för att sedan, på grund av att det blivit till en vana, också accepteras. Det är tragiskt nog också så människan som vanedjur fungerar Att en vacker ung jakttjej står och svankar framför en kamera endast iförd trosor är ju högst naturligt och tämligen vanligt ute på jakt. Eller inte. Jag skakar på huvudet och undrar varför? Andra jägare tycker tummen upp och önskar mer bilder, för det berikar ju jakten. Ett bevis på att man inte är på väg ut för att jaga råbock, eller? Ytterligare en jakttjej fick mig att skaka på huvudet och än en gång undra varför?! Hon hade tagit steget längre. Klädd i underkläder står hon på knä i sin säng poserandes med ett gevär under armen och bilden är taggad med ord som ”gunporn” ”jakttjej” och ”girlswithguns”. Resultatet på det, åtskilliga kommentarer och gillningar som strömmar in på nolltid! Kommentarer som, tro det eller ej, faktiskt får till och med mig att rodna! Det ska tilläggas att jag är en tjej som både har skinn på näsan och en förhållandevis rapp tunga som helt klart oftast är kapabel till att hantera en obekväm situation. Med hakan nere vid fotknölarna och resterande av mitt ansikte förvridet i grimaser så undrar jag varför man vill framställa sig själv och synas på det här sättet? Om det inte har gått lite för långt då det absolut inte har någonting med jakt att göra. Dessutom kanske man ska tänka steget längre och fundera över om det kanske faktiskt kan leda till någon form av konsekvenser innan man väljer att publicera en intim bild på nätet och dessutom använda jakten som en röd tråd i den… En bild som aldrig någonsin kommer att försvinna från nätet! Personligen står man kanske för det man lägger ut och bryr sig inte så mycket om vad andra tycker. ”Jag är stolt över min kropp och det står jag för…jadajada”, men att tänka på raden av andra jagande tjejer som på bekostnad av ett inlägg i sin tur får frågor som ”när ska man få se din rumpa då?” eller andra skamliga förslag skickade till sig kanske kan vara en anledning till att tänka sig för och till att förstå att det faktiskt inte är okej! Att tänka över sådana konsekvenser för att inte såra någon annan. Precis som jag tänkt över en hel del innan jag skriver det här. Jag gör det inte för att vara en tråkigt, präktig tjej med ”vetabäst-attityd” och näsan i vädret. Jag gör det heller inte för att vara elak eller för att såra någon då jag vet att tjejerna bakom bilderna är både vackra, har färgstarka personligheter och är tjejer som är otroligt jaktintresserade. Jag skriver för att jag inte tycker att en halvnaken tjej på bild ska knytas an till jakten. Trosor, rumpor och nakenhet i all ära. Det är väl egentligen ganska harmlöst och i rätt sammanhang något väldigt roligt! Men det är en hårfin gräns för vad som faktiskt är acceptabelt och vad som inte är det. Jakt och ”sexig halvnaken tjej” har absolut ingenting med varandra att göra och det är något som inte borde accepteras. Det oroande är det faktum att vi på det här sättet knyter ihop två, för varandra, helt skilda världar. En kvinna endast iförd underkläder, med älgstudsaren hängandes över axeln är tämligen olämpligt klädd för att jaga älg, framförallt för att det är kallt i Sverige cirka 6 månader om året, men också i och med det faktum att en rosa rumpa syns förhållandevis tydligt i skogen och på så vis också är ganska dålig camo! Jag är tveksam till om det ens lagligt skulle accepteras..? Ämnet kanske inte borde ägnas någon energi, heller inte inläggen. Välja att blunda för ett problem men det är oerhört viktigt att inte bara sitta tyst och ”gilla läget”. Tillsammans med många andra så tycker jag också att det är fruktansvärt fel. Jakten är något vi ska vara stolta och priviligierade över att kunna hålla på med. Det handlar om naturupplevelser och är en fantastisk typ av frihet. Det är en konstform, som är och förhoppningsvis också kan få fortsätta vara, prestigelös. Alla är vi med på lika villkor. Kvinnor som män och unga som gamla. Deltar man i jägarskolan och vill ta jägarexamen så skriver man samma typ av teoriprov, alla måste ha godkänt i säker vapenhantering och även skjutproven är utformade likadant oavsett genus eller ålder. Allt detta måste man klara av för att kunna ta det första steget till att bli jägare. Det är jämställt och rättvist om något! Att ta jägarexamen och att bli jägare innebär (hör och häpna!) alltså inte att man avger klosterlöften och total avhållsamhet. Det skulle ju vara fruktansvärt! Det är absolut inte det jag vill ha sagt heller, men sexism är inte vackert i något sammanhang där det används för att få bekräftelse eller genom att skapa makt för att kunna ta sig framåt. Man kan vara stolt över sig själv och sin kropp ändå, och man ska också vara det! Jag tror och hoppas att alla är överens om att jakten även utanför jägarskolan och examen ska fortsätta ske på lika villkor i så lång utsträckning som möjligt. Att jakten berikas av en bra blandning av kvinnor och män. Självklart har mannen och kvinnan olikheter som skiljer oss åt och som gör oss bättre eller sämre på vissa saker men våra olikheter är ju det som förenklar och också möjliggör ett samarbete. Genom att jaga tillsammans, hjälpas åt och att lära av varandra så blir resultatet mest troligt bättre och jakterna tveklöst betydligt trevligare. Det faktum att det idag är fler och fler tjejer som söker sig till jakten och som vill göra den till en livsstil är otroligt roligt och en fantastisk utveckling. Jag tror faktiskt det kan vara en bidragande faktor till en ökad förståelse för jakten ute i dagens samhälle. Det är också superviktigt att förståelsen ökar. I och med den här vetskapen så är det ännu viktigare att hålla linjen och att inte acceptera att kvinnan och hennes kropp objektifieras i samband med jakt. Hon ska inte göras till ett byte som man på ett smaklöst sätt kan dra nytta av. Framförallt inte på hennes bekostnad men heller inte jaktens. En jakttjej ska inte behöva känna att det är ett krav att hon ska se ut, vara eller göra på ett visst sätt för att passa in eller för att det förväntas av henne. Att det förväntas på grund av att någon skapat en nidbild av vad en kvinnlig jägare är. Då har det gått för långt och jag tror tyvärr att det är åt det hållet det är på väg redan nu. Att dagligen se fler och fler företag använda sig av, till större delen, kvinnliga jägare för att marknadsföra sina produkter på nätet känns inte riktigt helt okej. Alla killar som både är fina förebilder inom jakten och dessutom riktigt duktiga jägare borde synas precis lika ofta som en nyutexaminerad söt tjej gör… Riktigt så känns det inte som att verkligheten ser ut. Jag vet såklart att det handlar om pengar och att marknadsföring går ut på att synas. Men i det långa loppet blir det inte rätt! Det ger en skev bild av den moderne jägaren och i framtiden finns det också en möjlighet att jakten faktiskt kan ta skada av det. Jag tror också, förlåt om jag sticker ut hakan lite väl långt nu, att det är dags för JAQT (som är det största forumet för jagande kvinnor idag) att faktiskt börja öppna upp dörrarna för männen. Att det ska förekomma en del manliga deltagare i de fantastiska aktiviteter som vi kvinnor erbjuds. Idag är det faktiskt lika svårt för en nyutexaminerad manlig jägare som en kvinnlig att komma med i ett jaktlag eller på en jakt. Dessutom känns det inte hållbart i längden att stå vid varsin hörnflagga och trampa om vi vill fortstätta att jaga tillsammans i framtiden. Någon måste vara en pionjär och ta det första steget i en ny riktning. Ta det där steget för att inte glömma vad jakten står för. Det är en gammal tradition som idag är avkoppling för vissa och äventyr för andra. Oavsett så deltar alla jägare på lika villkor. Vi följer samma lagar och vi strävar efter samma mål, att på ett etiskt korrekt sätt helt utan prestige utföra en säker och bra jakt med de förutsättningar vi har.