Björnjakten 2018 – Robert Salomonsson tror på Lillen

Hej Robert, hur känns det så här dagar innan jakten drar igång? – Det känns fantastiskt bra och det har börjat dyka upp björnskitar på vägarna nu lite tidigare än vanligt, så jag är hoppfull. Hur har du förberett dig i år och har det gått att träna något i sommarvärmen? – Jag har varit i Canada en månad och tränat hundar med bra resultat. Själva konditionsträningen på hemmaplan har inte varit så bra, även om vi här uppe i fjällvärlden haft det hyfsat. Men vi har kämpat på och lagt in extra mycket simträning. Hur kommer det sig att du fastnat så för björnjakten egentligen? – Björnen har fascinerat mig sedan jag var liten grabb. Har svårt att sätta fingret på vad det är. Men det är en utmaning att få till hundar som ska vara dugliga. Sedan är det också kontakten med människor runt omkring björnjakten. Det är nog helheten som får mig att gå igång. Vart ska du jaga? – Det jag blir mest troligt på hemmaplan eller i Västernorrland. I slutändan blir det vädret som får avgöra då det verkar vara bra med björn i båda områdena. Har du något nytt spännande hundämne som ska testas i år? – Jag tror och hoppas mycket på Lillen, en avkomma efter Urak och gråhundstiken Zenta. Lillen var med till Canada och det såg väldigt bra ut. Han var lite avvaktande i början men efter ett par jakter jagade han som alla andra. Han behärskar björnarna och njöt av att jaga och tyckte det var roligt. Jag såg lite Urak i honom faktiskt. – Urak är pensionär, det sa jag redan för fyra år sedan, men han slutar aldrig att förvåna. Han får nog följa med och kanske orkar med någon spårning, men jag räknar inte bort honom helt. – Annars är det Turbo, Spader, Lillen, Zenta och Viking som jag lutar mig emot. Även Nathalies (Roberts sambo, reds anmärkning) jämthundstik Kipa har börjat visa bra björnintresse och skällt björn själv tre gånger förra hösten. Dessutom har jag två unghundar, finnstövaren Sumu och Lillens lillastyster som är ett år yngre som ska präglas i höst. – Även Pelton går för fullt, men han är stationerad i Västernorrland hos Lars Boström som tränat honom bra. Kommer du starta dina hundar på det relativt nyinstiftade jaktprovet på frilevande björn? – Nej, det är inget jag tänkt på än, visst det skulle vara jättekul och bra för framtiden. Men tyvärr har jag för lite engagemang för prov och utställning, jag förstår tanken och det är bra jobbat av de som tagit fram provreglerna, men det har aldrig varit något för mig. – Turbo är renrasig och jag vet att han säkert skulle ha goda chanser på prov, men då är det tiden. Tyvärr har jag inte ens läst provreglerna. Men skulle jag starta på prov skulle det vara med en renrasig hund. Avel med blandras slår inte alltid som man önskar sig. Vad ser du mest framemot de kommande dagarna? – Spännande jakter med bra hundjobb och trevlig jaktkompisar. Det är inte alltid resultatet som räknas, bra gemenskap är viktigare än om fem björnar ligger i backen första veckan.